Socialstyrelsen uppskattar att närmare 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för någon typ av könsstympning, varav cirka 7 000 är flickor under 18 år. De största skattade grupperna är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia. Dessa flickor och kvinnor har genomgått könsstympning innan de kom till Sverige.
Riskpopulationen har uppskattats genom en beräkning av antalet flickor med en moder som är född i ett land där könsstympning är vanligt förekommande. Alla flickor i riskpopulationen befinner sig inte i riskzonen för att bli utsatta för könsstympning. Flickor som är i riskzonen definieras som de som löper en faktisk risk, i och med familjens inställning till könsstympning och vilja att fortsätta med traditionen även efter migration. Andelen flickor ur riskpopulationen som befinner sig i riskzonen har inte uppskattats i den här studien. Däremot redovisas en genomgång av faktorer som påverkar attityderna och därmed riskerna för könsstympning efter migration. Faktorer som har betydelse för om en flicka befinner sig i riskzonen eller inte är bland annat hur länge familjen bott i Sverige, familjens attityd till könsstympning och graden av integration.
De flickor och kvinnor som ingår i det här materialet är ingen homogen grupp. Det gäller både de som själva varit utsatta för könsstympning och de som ingår i riskgruppen. Flera faktorer som har betydelse för riskerna går att påverka med informationsinsatser och förebyggande arbete. Där spelar hälso- och sjukvården en viktig roll, men också socialtjänst, förskola, skola och frivilliga organisationer.
Läs rapporten här (extern länk)