Den 1 augusti 2022 infördes ny lagstiftning som skärper synen på våldtäkt och andra sexuella kränkningar. Barnafrid bjöd till föreläsning med Emelie Källfelt, senior åklagare vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum där hon berättade mer om den nya lagstiftningen och vad den innebär.
Emelie Källfelts föreläsning fokuserade på de fem viktigaste förändringarna utifrån ett barnperspektiv och sammanfattas nedan. Längst ner på sidan finner du en textad inspelning av föreläsningen.
Härutöver finns övriga sexuella handlingar som med hänsyn kränkningens allvar är jämförliga med samlag. Det handlar om sexuella handlingar som förutsätter att det görs en bedömning av kränkningen i det enskilda fallet. Är den sexuella kränkningen motsvarande den som uppstår vid ett samlag ska gärningen rubriceras som våldtäkt mot barn.
Utgångspunkten är att barn generellt är att anse som mer utsatta än vuxna, vilket medför att kränkningen av en viss typ av sexuell handling blir större om den riktas mot en målsägande som är ett barn, jämfört om den riktas mot en vuxen målsägande.
• Vaginala och anala övergrepp
Åklagarmyndighetens uppfattning är att penetration med fingrar eller föremål, vaginalt eller analt, fortsatt är att bedöma som en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Här visar praxis att domstolarna lägger stor vikt vid penetration.
• Orala övergrepp
Det ges inga exempel i propositionen på orala sexuella handlingar som ska anses vara jämförliga med oralt samlag.
Emelie Källfält menar att hon inte ser något hinder i att åtala för våldtäkt om en målsägande på ett sexuellt sätt får stoppa in ett större föremål i munnen som till exempel en flaska, dildo eller liknande. Samma sak om målsäganden förmås stoppa in egna eller andras fingrar eller hela hand i munnen. Men det beror på en helhetsbedömning i det enskilda fallet, till exempel hur gammalt är barnet, hur länge den sexuella handlingen pågår, om det framkallat uppenbart obehag eller smärta och så vidare.
Även om det primära syftet inte är att åstadkomma någon förändring i fråga om vilka sexuella handlingar som ska omfattas av våldtäktsbegreppet, framgår av propositionen att ändringen kan innebära att fler handlingar anses jämförliga med samlag. Det anges dock inte närmare exempel på vilka handlingar som avses, annat än att det ska göras en bedömning i det enskilda fallet och att inarbetad praxis fortsatt kan tillämpas – men att det blir ytterst en fråga för rättstillämpningen.
Stycket i lagtexten omfattar situationer där gärningspersonen inte fysiskt har genomfört handlingen, och inte heller deltagit på distans genom att närvara under den del av händelseförloppet som innehåller den sexuella handlingen.
Fler situationer kommer att rubriceras som våldtäkt mot barn och sexuella övergrepp mot barn:
Vad innebär det nya rekvisitet förmå?
Vad innebär otillbörligt sätt?
Exempel som nämns i förarbetena:
Fler situationer rubriceras som sexuell posering (passiva offer) men lagändringen förutsätter fortfarande en aktivitet från någon av parterna. Här blir situationer där barnet smygfotograferas problematiska. I fall där barnet fotas när det till exempel genomför vardagliga sysslor och råkar befinna sig i en sexuell pose, blir det inte fråga om utnyttjande av barn för sexuell posering. Däremot kan det rubriceras som kränkande fotografering, sexuellt ofredande, olaga integritetsintrång eller framställande av barnpornografi.
Sexuellt ofredande mot barn – nytt brott. 6 kap. 10 § 1 st BrB. Innefattar samtliga handlingar mot barn under 15 år.
Grovt brott införs – 6 kap. 10 § 3 st BrB
Kvalificerande omständigheter enligt lagtexten:
Enligt propositionen kan införandet av ett grovt brott leda till att domstolarna beaktar försvårande omständigheter i ökad utsträckning, och till mer nyanserade bedömningar av straffvärdet.
Böter i straffskalan försvinner i princip från samtliga sexualbrott mot barn (undantag är kontakt för att träffa barn i sexuellt syfte).
Enligt Emelie Källfelts bedömning kommer förändringarna få konsekvenser för hur utredningarna bedrivs:
För Åklagarmyndigheten innebär lagändringarna inga större förändringar rent organisatoriskt. Det är fortfarande samma situationer som ska utredas, men de rubriceras annorlunda och incitamentet till frihetsberövande kommer att öka.
Dock medför lagändringarna att polisen måste fundera över vilka enheter som ska utreda vilka IT-relaterade barnärenden och barnpornografibrott – Regional Cybercrime Center, RC3, eller LUL/BIN/Barnahus***.
De misstankar som före 1 augusti 2022 utretts av RC3 som poseringsbrott kan nu efter lagändringen utredas av BIN/Barnahus/LPO**** som våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn om det inte sker någon förändring av nuvarande organisatoriska ordning hos polisen.
Nuvarande fördelning
Fördelningen av de ärenden som idag lottas på RC3 utgår från polisens definition av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, ISÖB. Övriga barnärenden handläggs av BIN/Barnahus/LUL-grupper.
I dagsläget innefattar polisens definition av ISÖB-brott rubriceringarna:
* Rekvisit – Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.
**Ett artbrott är ett brott som man i regel döms till ett kortare fängelsestraff för, trots att varken straffvärdet eller återfallsfrekvensen talar för fängelse som påföljd. Det handlar om brott som på grund av sin art/karaktär anses vara särskilt samhällsfarliga och klandervärda, vilket anses motivera hårdare straff och att frångå den straffrättsliga huvudregeln om att domstolarna bör undvika att utdöma fängelsestraff om möjligt (presumtionen mot fängelse).
*** BIN – brott i nära relation, LUL – Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
****LPO – Lokalpolisområde