Grundläggande begrepp och definitioner

I kursen om självskadebeteende förekommer en rad grundläggande begrepp. Här följer en beskrivning av hur vi använder dessa i det här utbildningsprogrammet.

Barn och barnets omsorgsperson

Enligt FN:s barnkonvention är alla människor barn upp till 18 års ålder. Då självskadebeteende är vanligast under tonåren kommer vi genomgående använda begreppet ungdomar i texten och vi syftar då främst på åldersgruppen 12–17 år. I kursen anges omsorgsperson som samlat begrepp för föräldrar och andra viktiga vuxna med föräldrafunktion i ett barns liv. Även vårdnadshavare som juridiskt begrepp förekommer.  

Funktionsnedsättning

I den här texten används begreppet funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens termbank för att beskriva nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.  

Självskadebeteende

På svenska används oftast den övergripande termen självskadebeteende för att beskriva handlingar där en individ avsiktligt skadar sig själv. I den engelskspråkiga litteraturen finns två traditioner där den ena gör en tydlig uppdelning mellan suicidalt och icke-suicidalt självskadebeteende, beroende på vilken avsikt individen har bakom beteendet (på engelska suicidal self-injury och nonsuicidal self-injury). Trots att icke-suicidalt självskadebeteende genomförs utan självmordsavsikt så kan självmordstankar, självmordsplaner och självmordsförsök förekomma hos en individ med icke-suicidalt självskadebeteende. I den andra traditionen görs ingen uppdelning beroende på intention, utan samtliga självskadande beteenden inkluderas i begreppet (deliberate) self-harm, oberoende av intention.

I den här texten används begreppet självskadebeteende för att beskriva den handling som en individ själv genomför mot sin kropp med avsikt att skada sig själv. Det kan till exempel vara att skära, rispa eller bränna huden. Handlingen genomförs främst utan självmordsavsikt, d v s syftet med handlingen är inte att ta sitt liv utan motivet handlar snarare om att till exempel lindra svåra känslor. När suicidal intention föreligger kommer detta att specificeras i texten.

Direkt och Indirekt självskadebeteende

Direkt självskadebeteende avser de beteenden som en individ utför där skadan uppstår omedelbart och direkt på kroppsvävnad i samband med självskadebeteendet, som blödning, smärta eller blånad. I den här texten kommer begreppet indirekt självskadebeteende användas för att beskriva olika beteenden som en individ kan ägna sig åt för att på olika sätt skada sig själv, men där effekten inte är lika omedelbar eller innebär direkt skada på kroppsvävnad. Att till exempel söka upp farliga situationer, avsiktligt utsätta sig för risker eller att söka upp någon annan som gör en illa utgör mer indirekta former av självskadebeteenden.

Självmordstankar

Självmordstankar avser tankar på självmord som är lite mer specifika än allmänna dödstankar eller meningslöshetstankar.

Självmordsplaner

Självmordsplaner avser konkreta planer som en individ har på att ta sitt liv.

Självmordsförsök

Ett självmordsförsök avser en handling där en individ skadat sig själv med avsikt att ta sitt liv och överlevt handlingen.

Självmord

Ett självmord avser en handling där en individ skadat sig själv med avsikt att ta sitt liv med dödlig utgång.